Anna's Australien

Jag är inne alldeles för mycket på facebook och jag har haft kontakt med alldeles för många andra utbytesstudenter, och nu an jag veta vad alla jag känner gör, där hemma, i andra delar av Australien, är i Usa eller någon helt annnan stans. Och alla(speciellt utbytesstudenterna verkar ha det hur bra som. Dem älskar Austrlien har umgåts med massa andra utbytesstudenter, har redan samlat mängder med pins och har de bästa dagarna i sitt liv, bara så där, på vilken skoldag so helst.

Jag där imot skriver om allt jag ogillar och inte om vad jag gör på min blogg. Jag har andvänt min blogg ca tre gånger på sex veckor. och alla andra utbytesstudenter i mitt distrikt bor flera mil från mig, förutom tre Japaner... Och jag älskar inte min värdfamilj, jag är sjukt trött på min värd mamma som inte alls förstår mig och längtrar till min sistan värdfamilj. Och jag längtar bara hem hela tiden och jag är inte alls säker på att åka till Australien var det bästa beslut jag någonsin tagit(men det är det säker!) Och jag är inte det minsta pepp inför the deb och jag har antagligen hamnat i helt fel "grupp" jag vill inte ens vara i en grupp, men jag är i en grupp, jag har dock några andra kopisar också eller ja, jag har Megan och hennes pojkvän som dock bara verkar ha problem med mig och jag har Jasmine, och Mari och den trevliga killen i year 12 som jag fortfarande inte vet namet på och Nico och Cab, de två prefekterna somhar sina skåp brevid mig och ibland italyguy, har i och för sig inte sett honom på några veckor nu men ändå... och Beck

Okej nu har jag skrivit ac mig tillräckligt för idag måste koncentrea mig på ett två sidor långt abrdete i Utomhusutbildning och hur global uppvärming påvärkar Australiens alpregioner, blä.

Jag ska försöka skriva lite possitiva saker bästa vecka, det inte så att det inte heller något roligt, det gör det faktiskt och för det mästa mår jag väldigt bra och min vardag är mycker mer spännade en var den brukade vara där hemma och jag fortfarnade helt övertygad om att det kommer bli det bästa året i mitt liv och att jag kommer göra vänner livet och säkert också träffa min blivade "livspartner" med mera.

Men just i dag och resten av helgen koncentrerar vi oss på deb, det är helt seriöst tjejer somhar räknat ner dagarna i  sin kalender sen flera månader, galet!

Har kommer annu ett trakigt inlagg fran The villa, eller jag vet inte, kanske ar det de forsta!? Jag kanner mig allmant vilsen här nere. Så jag tänkte jag kan skriva lite om vad som har hänt under senaste tiden, det var ju ganska länge sedan sist, hur länge sedaqn vad de egentligen?

I går fick jagv iallafall reda på att min debdfress inte var tillräckligt formal och jag m¨åste hitta något annat att ha på mig! Jag blir så trött på det, jag bryr mig inte ett skit och jag vill inte sölsa pengar på det här(vilket jag redan gjort) och jag vill inte heller att någon annan ska, göra det. Jag kanske kan låna en klännig av Sarah,, problemet är att Sarah typ är lång och small och inte riktigt har samma stil som jag....vi får se hur det bli, alldra helst vill jag bara vara sjuk men nu har jag redan betalat $70.

På tal om deb har jag blivit bjuden på min första riktiga fest, tjoho! Jag har fått inbjudningskort och allt, dock kan jag inte gå... Det är nämligen en deb efterfest och eftersom deb är slut vid 12 eller nåt och eftersom debefterfester ofta innehåller alkohol(och säkerligen också även denna) tycker min consuller och värdmamma och det är en halvbra ide. Jag kan förstå hur dem tänker, men ändå lite tråkigt.

En lite roligare roligare händelse var träffen i Horsham där jag träffade alla andra utbytesstudenter som är i mitt distrikt. Vi är två Svenskar jag och Oscar, två danskar, Mikkel och victoria, två finskar Anna och en tjej med konstigt finskt namn och två från Schwize Tina och JUlia, två från Kanada Kenize och Megan, Maria från Tyskland och så Mayu och Tsh från Japan. Det var en kul dag, dock ingen flerdagarscamp som de andra districten haft, utan en informationsdag, men ändå. Vi kommer ha kul vid andra tillfällen; i november med outbonds och rebounds och i mars och så själv klart på safriet!

Jaja nu ska jag njuta av min dubbel lunch och sedan lida under min dubbel english och efter det snacka skit om deb men Meg, det är kärlek, eller ja Meg och dubbellunch är kärlek!

Jag hatar att folk inte litar på mig pågrund av att jag är utbytesstudent. Idag var det visst ingen syslöjd, varför hade ingen berättat det för mig? Det började med att jag missade bussen ner till the villa(hel lustigt ställe, jag måste vissa er bilder någon gång.) Så jag gick iväg för att prata med folket på expeditionen. På väg dit såg jag massa folk i min klass och undrade varför dem satt där och åt lunch istället för att vara på våran lektion. Jag frågade expeditionen om det kunde vara så att jag hade en lunchklass i dag som ingen hade informerat mig, men dem sa nej och ringde upp en dam som kunnde köra ner mig. På väg till parkeringen mötte jag dock Annie som är i min klass, så jag frågade henne vad som hände och hon berättade att vi inte hade någon lektion utan dubbel på måndag(fattar inte varför ingen berättade det för mig i måndags!) Jag fortsatte bort till parkeringen för att berätta att jag inte behövde någo skjus. Det gick inte så bra, kvinnan som skulle hämta mig vägrade tro mig och körde ner mig till the villa ändå. Det var förstås ingen där(förutom ett gäng förvirrade year 12are och den coola och läskiga bildläraren). Båda två tyckte dock att det hela var mitt "fel" och sa att jag hade läst fel på schemat.

Och jag hatar när jag för en gångs skulle har något vettigt att säga och jag vet hur jag ska säga det, men det blir en ändå fel, jag får inget tillfälle att säga det, eller så säger jag det men ingen förstår eller så bara det kommer ut fel jag liksom tappar orden i samma stund som jag uttalar dem.

Och jag hatälskar ethics för jag har så mycket att säga men jag vet inte hur.

Jag hatar debutantbalen för att det är så frukatnsvärt löjligt, varför skulle tjejer beghöva prensentera sig för sin omgivning

Jag hater inte men jag helt klart ogillar prefektsystemet jag älskar dock alla som är prefekter de är typ det söttaste, trevligast människorna jag någonsin träffat:

Sist men absolut inte minst hatar jag när kollektivtrafiken inte funkar hur överlever unga människor som har råd med bil?

En sak till jag har Mari värdfamiljer, de har verkligen inte gjort sitt jobb, hon bode bo med mig!

For er som inte har markt det, har bloggen en pause pagrund av tekniska svarigheter. Vi hoppas vara tillbaka igen under veckan.


//Crew

Jag känner att jag kommit till stadiet då jag känner att jag har ett stort behov av utbytesstudent kompisar.( Egentligen känner jag att jag skulle behöva träffa och prata med svenska utbytesstudent, vilket jag förhoppningsvis snart kommer göra.)

Sedan har jag ju Marri, min utbytesstudentkompis från skolan. och Nu har jag aven hittat två till, som har i Geelong, bada fran Rotary. Mayu och Tsukasa verkar vara mycket trevliga, bada två verkar mycket trevliga. problemet med alla tre ar att dem ar fran Japan. Inte for att de ar något fel pa Japan och Janpaner det ar bara det att dem ar fruktansvart daliga pa Engelska.

Jag har gått i skolan i nästan tre veckor nu. Och även fast jag inte har några krav på mig som alla andra och även fast ingen egentligen bryr sig om jag gör uppgifterna eller inte, är jag redan nu sorligt skoltrött. Jag hade faktiskt tänkt att skolka från större delen av biologin idag, för att göra massa saker jag egentligen skulle gjort nu på lunchen, bland annat försöka byta bort biologi.

Angående deb har jag lite nytt, okej jag trodde aldrig jag skulle säga eller skriva det här men; jag funderar på att banta!
Inte pågrund av deb såklart utan pågrund av en klänning(som jag skulle ha på deb, ja), inte för att jag skulle banta för en klänning heller. Men det här är annorlunda, klänningen är helt underbar, och jag behöver inte ens betala för den! Jennys(min consuller) mamma hade den på 60-talet och sedan dess har den hängt i en garderob helt ensam och övergiven! jag måste rädda den, det är liksom mina drömmars klänning som jag har letat efter typ hela mitt. Vi snackar inte många kilo, jag får på mig den, men jag kan inte lyfta armarna. Hur svårt kan det vara att banta fyra fem kilo egentligen, Jag hade förstås inte tänkt att ge upp hela mitt liv, detta är vad jag i så fall hade tänkt att göra: Äta gröt eller müsli till frukost istället för rosade mackor med smör, sylt eller jordnötssmör. Som mellanmål innan lunch ska jag äta frukt i stället för snacks, till lunch ska jag inte äta toeste med ost, pesto och tomat, på vit bröd varje dag. Till mellanmål efter skolan ska jag inte äta mer rostat bröd med sylt och jordnötssmör. Till middag ska jag äta mer riktig vegmat istället för Joans mat som jag bara äter för att jag är lat!

Det var allt för nu

Puss och god natt

10/8

Jag hittade honom inte, nu ska jag ha engelska, det suger, min lärare är sjukt läskig och jag insåg just att Marri (den andra utbytesstudenten) också är på skidresa och de betyder att jag måste klarA MIG SJÄLV PÅ HELA TRE engelska lektionr.



______________________________________________________________________________
Lite senare

Hon missade den,Marri hade visst glomt bort att det var skidresa. Stakar lilla Marri. Marri har en pytteliten cool dator! Fast det verkar som att de anda man kan gora med den ar att oversatta japanska till till engelska, och den har svartvit skarm. Nu maste jag konsentrera mig pa engelskan, min larare ar som sagt sjukt laskigVi ska disskutera varfor vi trodde pa tomten nar vi var sma...

I morse när jag vaknade, var jag faktiskt sjukt pepp på att gå till skolan. Nu är jag här och har lunchrast och vet inte vart jag ska ta vägen igen. Min vän Maddi har just åkt iväg på snowtrip, det känns tungt.

Själv kom jag hem från min snowtrip i går, det var faktiskt riktigt kul! Min outdoor ed class plus en annan class tillbringade två dagar och två nätter på Mt Bow Bow. I måndags åkte jag för första gången längdskidor och igår ägde La Timo hela Mt Bow Bow. La Timo består av mig, Becky, en tjej i min outdoor class och två utav "skidinstruktörerna". Vi var nämligen de ända som inte behövde skidskola, så vi åkte runt odch var coola. Jag hade egentligen tänkt skriva mycket mer om det här om jag fick just sällskap så jag orkar inte.

Jag har inget att skriva, vad har jag inte skrivit om? Jag minns inte. I helgen kanske jag får vara med och hänga med folk från skolan, då kan jag skriva om det, eller så får jag inte vara med, då kaqn jag inte skiva om det, bvi får se helt enkelt. Nu ska jag gå och spanna efter min italienkille och hoppas på att han inte glömt mig.